De unga och De åtta – svensk modernism, Grünewald, Hjertén och 1909 års män

De unga och De åtta är namnen på den grupp av svenska konstnärer som omkring 1909 bröt med akademins dämpade färger och införde fauvismens och expressionismens starka färgfält i svensk konst. Det är en av de viktigaste vändpunkterna i svensk konsthistoria, och för den som vill hänga konst eller en poster med riktig färgkraft på väggen är gruppens målningar ett av de mest givande områdena att lära känna. Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Leander Engström, Nils Dardel och Einar Jolin gjorde tillsammans det som kritikern August Brunius kallade "1909 års män" till en rörelse som fortfarande formar hur vi ser på svenskt måleri.

Den här sidan går igenom gruppens historia från bildandet 1907, utställningarna på Hallins konsthandel 1909, 1910 och 1911, studierna hos Henri Matisse i Paris och genombrottet på galleriet Der Sturm i Berlin 1915, fram till dagens återupptäckt: ett rekordpris på 17,25 miljoner kronor för Grünewalds Cirkus hösten 2025 och den första stora utställningen om svensk modernism i Tyskland på Brücke-Museum i Berlin 2026–2027. Vi går också igenom teknik, motiv och praktiska råd för hur du hänger konst i samma anda i bostaden. Målet är att vara den mest användbara svenska introduktionen till ämnet, med verifierbara årtal, museer och siffror.

Innehåll
↓ Vad är De unga och De åtta?
↓ Historia – från Konstnärsförbundets skola till Berlin
↓ Konstnärerna bakom gruppen
↓ De viktigaste verken och motiven
↓ Teknik och stil – den svenska fauvismen
↓ Arv, samlingar och marknaden idag
↓ Svensk modernism i hemmet – praktisk inredningsguide
↓ Tidslinje 1905–2027
↓ Relaterade konstnärer och rörelser
↓ Vanliga frågor om De unga och De åtta

Vad är De unga och De åtta?

De unga var en konstnärsgrupp som bildades i Stockholm 1907 av tolv elever, de flesta från Konstnärsförbundets skola, enligt Nationalencyklopedin. Gruppen ställde ut tre gånger, 1909, 1910 och 1911, och nya medlemmar tillkom vid varje utställning. Redan efter den första utställningen döpte kritikern August Brunius gruppen till "1909 års män", eftersom han i de unga målarnas arbeten såg en möjlighet att förnya svensk konst, trots att de ännu inte tydligt hade lösgjort sig från Konstnärsförbundet. Namnet fastnade och används fortfarande i svensk konsthistoria.

Ur De unga växte De åtta 1911, en mindre och mer sammansvetsad grupp som ofta kallas "de svenska fauvisterna" eftersom nästan alla medlemmar hade studerat för Henri Matisse i Paris. Åtta namn brukar räknas in: Tor Bjurström, Nils Dardel, Leander Engström, Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Einar Jolin, Gösta Sandels och Birger Simonsson. Tillsammans representerar de det ögonblick då svensk konst slutade imitera ljuset i det nationalromantiska landskapet och i stället började måla med färgen som uttryck i sig, ungefär som fauvisterna i Paris hade gjort några år tidigare.

Snabbfakta: De unga bildades i Stockholm 1907 av tolv elever. Tre utställningar hölls 1909, 1910 och 1911 på Hallins konsthandel. De åtta bildades 1911 och bestod av åtta konstnärer. Cirka 40 svenska elever studerade för Matisse i Paris 1908–1911. Utställningen "Schwedische Expressionisten" på Der Sturm i Berlin 1915 gav gruppen internationell uppmärksamhet. Isaac Grünewalds Cirkus (1918) såldes för 17,25 miljoner kronor på Bukowskis den 19 november 2025. Brücke-Museum i Berlin visar svensk modernism med 15 konstnärer från 9 november 2026 till 28 februari 2027.

Historia – från Konstnärsförbundets skola till Berlin

Svensk konst vid sekelskiftet 1900 dominerades av nationalromantiken och av Konstnärsförbundet, vars skola i Stockholm sedan 1890-talet hade fostrat en hel generation landskaps- och porträttmålare. Det var där Isaac Grünewald började som sjuttonåring 1905, och det var i skolans korridorer och ateljéer som den yngre generationen började tröttna på den dova, jordnära paletten. Grunden för det som sedan skulle bli De unga lades 1907, när tolv elever bildade en gemenskap som ville ha en ny uttrycksform och vände sig mot den äldre generationen, av vilka flera var deras egna lärare. Läs mer om den tradition de reagerade mot på sidan om nationalromantiken.

Matisse i Paris 1908–1911

Avgörande för gruppens utveckling blev Paris. Från 1908 till 1911 studerade Isaac Grünewald vid Académie Matisse, en privat skola som drevs av Henri Matisse själv. Enligt Nationalmuseum var han en av ungefär 40 svenska konststudenter som passerade genom Matisses undervisning under de åren. Där lärde de sig den expressiva, platta målningen med starka färgkontraster som kallades fauvism. Sigrid Hjertén, som studerade för Matisse 1909, ska enligt flera källor ha varit en av hans favoritelever tack vare sin starka färgkänsla. Den kunskap de tog med sig hem var inte en stil att kopiera utan ett sätt att tänka: färgen behöver inte beskriva verkligheten för att vara sann.

Hallins konsthandel 1909–1911

Gruppens tre utställningar hölls på Hallins konsthandel i Stockholm 1909, 1910 och 1911. De var, med Nationalmuseums ord, mycket kontroversiella och introducerade expressionismen för en svensk publik som till en början var starkt avvisande. Pressen tyckte att färgerna var skrikiga och formerna klumpiga, och flera målare angreps personligen. Samtidigt fanns det enskilda röster som såg framtiden i dem. August Brunius skrev om "1909 års män" och pekade ut gruppen som en möjlig förnyare av hela det svenska måleriet. När De åtta bildades 1911 var splittringen från den äldre skolan i praktiken fullbordad.

Der Sturm i Berlin 1915

Det internationella genombrottet kom 1915, mitt under första världskriget, när Herwarth Walden visade svenska konstnärer på sitt galleri Der Sturm i Berlin. Galleriets trettiotvå:a utställning bar titeln "Schwedische Expressionisten" och blev ett kvitto på att den nya svenska konsten talade samma språk som tysk expressionism. Det är samma händelse som Brücke-Museum lyfter fram 111 år senare, när museet på sin webbplats beskriver hur konstnärerna presenterades som svenska expressionister på Der Sturm. Läs mer om den tyska parallellen på sidan om Die Brücke.

Konstnärerna bakom gruppen

Gruppen var aldrig enhetlig. Det som förenade medlemmarna var generationen, lärarna de ville lämna och en gemensam tro på färgen. Tre av dem har kommit att stå för det mesta av eftervärldens intresse.

Isaac Grünewald (1889–1946)

Isaac Grünewald föddes 1889 och växte upp i en fattig judisk familj på Södermalm i Stockholm. Han blev gruppens främsta förgrundsfigur: en produktiv målare, scenograf och skribent som utsattes för antisemitiska karikatyrer i pressen. I sitt självporträtt från 1915 tog han tvärtom upp de överdrivna dragen och gjorde dem till sitt eget konstnärliga uttryck, enligt Nationalmuseums intendent Carina Rech. Han blev senare professor vid Konsthögskolan och öppnade 1942 Grünewalds målarskola. I maj 1946 omkom han och hustrun Märta Grundell i en flygolycka nära Oslo.

Sigrid Hjertén (1885–1948)

Sigrid Hjertén föddes den 27 oktober 1885 i Sundsvall och flyttade med familjen till Stockholm 1897. Hon träffade Grünewald 1909, gifte sig med honom i november 1911 och debuterade 1912 på en grupputställning i Stockholm. Hennes färgkänsla gjorde henne till en av gruppens mest radikala målare, med arbeten som Ateljéinteriör och Den röda rullgardinen, båda från 1916. Enligt engelska Wikipedia deltog hon i 106 utställningar och fick 1936 en retrospektiv på Konstakademien med nästan 500 verk. Samma år lades hon in på Beckomberga sjukhus, där hon vistades resten av livet. Hon dog 1948. Läs hela hennes berättelse på sidan om Sigrid Hjertén.

Nils Dardel, Leander Engström och Einar Jolin

Nils Dardel (1888–1943), som föddes i Bettna och dog i New York, blev De åttas elegante världsman, och hans porträtt av vännen Einar Jolin från 1913 hänger i dag i Moderna Museets samling. Han fick sitt stora genombrott med den ironiska och melankoliska stilen i Den döende dandyn, som du kan läsa om på sidan om Nils Dardel. Leander Engström (1886–1927) var gruppens landskapsmålare och naturromantiker, känd för Lappland- och Bohuslänmotiv. Einar Jolin blev med tiden mer dekorativ och formgivare och är känd för sina rena, kontrollerade bilder. Tillsammans visar de tre hur bred gruppen egentligen var.

De viktigaste verken och motiven

Motiven hos De unga och De åtta är påfallande vardagliga: porträtt av vänner, ateljéinteriörer, kvinnor vid fönstret, cirkusartister och stadsbilder. Det nya var inte ämnet utan sättet att måla det, med breda färgfält, mörka konturer och en färgskala som ofta var självständig i förhållande till det som avbildades. Moderna Museet Malmö har visat många av dem i utställningen Mannen med det blå ansiktet, där bland andra Hjertén, Grünewald, Dardel och Matisse hängs bredvid Munch, Kirchner, Kandinsky och Helene Schjerfbeck.

Cirkus (1918) – Grünewalds rekordverk

Cirkus från 1918 mäter 170,5 × 131 cm och är ett av tre cirkusmotiv från 1917–1918 som hängde i matsalen i familjen Grünewalds villa i Saltsjöbaden. De andra två är Apachedansen, i privat ägo, och Tjurfäktning, som finns på Norrköpings konstmuseum. Målningen stannade i familjen och såldes på auktion 1997. Den 19 november 2025 klubbades den på Bukowskis för 17,25 miljoner kronor, ett världsrekord för konstnären, efter ett utropspris på 8 miljoner. Bukowskis beskrev den som en av Grünewalds mest banbrytande och betydande målningar.

"Grünewalds mest djärva och expressiva självporträtt tillkom år 1915." – Carina Rech, Nationalmuseum, 2022

Självporträtt (1915) på Nationalmuseum

Grünewalds självporträtt i profil från 1915 är en av gruppens mest kända bilder och ingår sedan 2022 i Statens porträttsamling, som Nationalmuseum ansvarar för. Målningen, med inventarienummer NMGrh 5299, kom som gåva från Ann-Britt och Björn Grünewald, och den visades samma år på Prins Eugens Waldemarsudde i utställningen om Isaac Grünewald, konst och teater. Verket är gjort samma år som genombrottet på Der Sturm och fångar hur konstnären både använder och vänder på de bilder som andra målat av honom.

Hjertén, Dardel och Grünewald på Moderna Museet

Moderna Museets samling rymmer flera nyckelbilder: Sigrid Hjerténs Brunetten och blondinen (1911), vars bild kommer från Sundsvalls museum, Grünewalds porträtt Författarinnan Ulla Bjerne (1916) och Nils Dardels Porträtt av Einar Jolin (1913). Alla tre visar samma sak: porträttet som ett fält för färg och form snarare än som en återgivning av ansiktet. Det är därför de fungerar så bra på väggen i dag, eftersom de är tydliga redan på håll.

Teknik och stil – den svenska fauvismen

Den stil som De åtta tog med sig från Matisses skola 1908–1911 är lätt att känna igen. Färgen läggs i breda, ofta platta fält, med en kraftig kontur som håller ihop motivet. Perspektiv och skuggning minskas, och färgerna väljs för sin verkan snarare än sin naturtrohet: en ansiktshy kan vara grön, en bakgrund röd. Den svenska varianten är samtidigt mer dämpad och mer berättande än den franska. Det finns ofta en sorts nordisk allvarsamhet i bilderna, särskilt hos Hjertén och Dardel.

Färg som uttryck

Kärnan i tekniken är att färgen bär känslan. Matisse hade lärt eleverna att inte blanda färger i onödan utan att sätta rena kulörer mot varandra så att kontrasten gör jobbet. Det syns i Hjerténs rum, där väggar, tyger och möbler får olika starka färgfält, och i Grünewalds cirkusscener där rött, gult och blått tar plats i hela duken. För dig som väljer en poster är det samma sak: några få färger i stark kontrast skapar större verkan än många nyanser.

Från fauvism till expressionism

Efter 1911 började gruppen röra sig från Matisses harmoniska färgkonst mot ett hårdare, mer expressionistiskt uttryck, påverkat av tyska konstnärer som Kirchner och av kubismen. Det är därför Berlin 1915 blev så viktigt: de svenska konstnärerna visade att de redan hade tagit steget från fransk fauvism till en nordisk expressionism. Utvecklingen finns beskriven på sidan om expressionismen, och den franska bakgrunden i sidan om Henri Matisse.

Arv, samlingar och marknaden idag

I mer än hundra år har De unga och De åtta funnits kvar i svenskt konstliv, men intresset har ökat tydligt de senaste åren. Nationalmuseum fick Grünewalds självporträtt som gåva 2022, Moderna Museet i Stockholm och Malmö visar regelbundet gruppens målningar, och Bukowskis rekordpris på 17,25 miljoner kronor hösten 2025 visade att marknaden ser dem som nationella mästare.

Den största internationella händelsen är utställningen "Schwedische Moderne" på Brücke-Museum i Berlin, som pågår 9 november 2026 till 28 februari 2027 och beskrivs som den första omfattande visningen av svensk modernism i Tyskland. Utställningen omfattar 15 konstnärer, bland dem Tor Bjurström, Nils Dardel, Leander Engström, Åke Göransson, Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Ivan Ivarson, Einar Jolin, Henri Matisse, Nils Nilsson, Karin Parrow, Ragnar Sandberg, Gösta Sandels, Inge Schiöler och Birger Simonsson. Den är andra delen av ett utbyte med Moderna Museet, där Brücke-Museums samling visades i Stockholm 2024. Läs mer på Brücke-Museums webbplats, Nationalmuseums presentation av självporträttet och Nationalencyklopedins artikel om De unga.

Gruppen hänger också ihop med bredare rörelser i svensk och nordisk konst. Göteborgskoloristerna, som Ivan Ivarson, Inge Schiöler, Ragnar Sandberg, Nils Nilsson och Karin Parrow, fortsatte i 1920- och 1930-talen den färgdrivna linjen, och Berlinutställningen visar båda generationerna tillsammans. Den större bilden finns på sidan om nordisk konst.

Det finns också en tydlig kvinnlig linje i återupptäckten. Länge stod Isaac Grünewald i centrum för berättelsen om svensk modernism, men de senaste åren har Sigrid Hjerténs verk fått samma status som hans. Hennes bilder visas i Moderna Museets utställningar och i Berlin 2026, och hennes färgkänsla, som Matisse själv ska ha uppskattat, beskrivs i dag som lika avgörande för gruppens uttryck. Det är en förändring som också syns i hur museerna hänger: Hjertén, Grünewald och Dardel visas sida vid sida i stället för som enskilda stjärnor, vilket ger en mer rättvis bild av hur samarbetet fungerade. Samtidigt är det värt att komma ihåg hur snabbt uppskattningen kan vända. När Hjerténs retrospektiv på Konstakademien 1936 samlade nästan 500 verk hade hon redan börjat bli sjuk, och det dröjde decennier innan hennes plats i den svenska konsthistorien blev självklar.

Svensk modernism i hemmet – praktisk inredningsguide

De unga och De åtta målade för att färgen skulle synas, och det gör deras bilder till ovanligt tacksamma i bostaden. Ett enda stort färgfält kan bära ett helt rum. Du hittar motiv som ligger nära den här traditionen i vår kollektion Svenska konstverk och i Konstverk av kända konstnärer. För den franska förebilden finns Tavlor och Posters av Henri Matisse.

Låt en bild göra jobbet

Eftersom fauvismen bygger på stora, platta färgfält fungerar en enda större poster bättre än en samling små. Välj 50×70 cm eller 70×100 cm över en soffa eller en sänggavel, och låt bilden vara rummets färgmässiga mittpunkt. Hur du räknar bredd och höjd över en soffa går vi igenom i guiden om posters över soffan. Hämta en av bildens färger till kuddar eller en vas, så binder du ihop rummet utan att göra det rörigt.

Ram och passepartout

Starka färger kräver en lugn ram. Svart eller naturträ med ett brett passepartout ger bilden andrum, medan en färgad ram lätt tar över. Forskningen kring hur ramen påverkar bilden går vi igenom i artikeln om inramningens psykologi, och måttguiden finns i passepartout-guiden. Är du intresserad av tiden efter De åtta, när svensk klassicism följde på expressionismen, ger Swedish Grace-guiden sammanhanget.

Tänk också på ljuset. Fauvistiska färger ändrar karaktär med dagsljuset: ett rött fält som är varmt och mjukt på förmiddagen kan bli tungt i kvällsljus, och blå toner vinner på nordljus. Hänger du bilden i ett rum med fönster åt norr kan du välja motiv med varma gula och röda toner, och i ett sydvänt rum fungerar de kalla blå och gröna kulörerna bättre. Många som har bråttom att välja gör misstaget att utgå från soffans färg i stället för rummets ljus. Prova gärna att hålla upp en utskrift i olika lägen och vid olika tider på dagen innan du bestämmer dig, och beställ gärna provstorleken 30×40 för att se hur färgerna uppför sig hemma hos dig. Det är en billig försäkring mot ett dyrare misstag.

Tips: Välj en bild där en färg är tydligt dominerande och hämta samma färg till en textil eller keramik i rummet. Häng bilden med mitten cirka 145 cm från golvet, och håll vita eller ljusa väggar runt bilden så att färgfältet får verka. Har du redan många mönstrade tyger ska bilden vara desto lugnare. Fler idéer hittar du i vår kollektion med posters med färgbomb.

Tidslinje 1905–2027

Gruppens historia sträcker sig över mer än ett århundrade. Här är de viktigaste årtalen:

1905 – Isaac Grünewald, 17 år, börjar på Konstnärsförbundets skola i Stockholm.
1907 – De unga bildas av tolv elever, de flesta från Konstnärsförbundets skola.
1908–1911 – Grünewald studerar vid Académie Matisse i Paris, en av cirka 40 svenska elever.
1909 – Första utställningen på Hallins konsthandel; August Brunius myntar "1909 års män". Hjertén och Grünewald träffas.
1910 – Andra utställningen på Hallins konsthandel.
1911 – Tredje utställningen; De åtta bildas. Hjertén och Grünewald gifter sig i november.
1915 – "Schwedische Expressionisten" på Der Sturm i Berlin; Grünewalds självporträtt målas.
1918 – Grünewald målar Cirkus; expressionistutställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm.
1936 – Hjerténs retrospektiv på Konstakademien; hon läggs in på Beckomberga.
1946 – Isaac Grünewald omkommer i flygolycka nära Oslo.
2022 – Nationalmuseum tar emot Grünewalds självporträtt som gåva.
2025 – Cirkus säljs för 17,25 miljoner kronor på Bukowskis den 19 november.
2026–2027 – "Schwedische Moderne" på Brücke-Museum i Berlin, 9 november till 28 februari.

Relaterade konstnärer och rörelser

De unga och De åtta är en del av ett större nätverk av färgdriven modernism som sträcker sig från Paris till Dresden och Stockholm. Fem sidor är särskilt värda att läsa vidare på, och hela översikten finns i Kunskapsbanken.

Fauvismen är den franska rörelse som skolade gruppen. Henri Matisse var läraren. Sigrid Hjertén och Nils Dardel är gruppens mest utförligt beskrivna medlemmar här, medan expressionismen och Die Brücke visar den tyska parallellen som Berlin 2026 bygger på. Ur ett svenskt perspektiv hör också nordisk konst och Der Blaue Reiter hit.

Vanliga frågor om De unga och De åtta

Här svarar vi på de sju vanligaste frågorna om gruppen, som sammanlagt ställde ut tre gånger mellan 1909 och 1911 innan De åtta bildades.

Vill du hänga svensk konst med färg och karaktär hos dig? Utforska vår kollektion Svenska konstverk och hitta en poster som tar med sig 1900-talets modernism in i ditt rum.